Fredagsrys på Långholmen

I en vinkällare på Långholmens Värdshus utspelar sig ett starkt samvetsdrama
när Anders Ahlbom Rosendahl som mannen med bila reflekterar över gott och ont.
Vi möter en skarprättare som levde och verkade för mer än hundra år sedan i denna
nyskrivna monolog av Klaus Fischer. Sittande i en stol likt Gudfadern
tar karaktärsskådespelaren med oss på en resa i Anders Gustav Dalmans inre
med sitt sensibla, intensiva och stundtals explosiva agerande.
Familjefaderns samvete rannsakas alltmedan vi sugs in i hans livshistoria,
möter och blir de han tagit av daga.
Genrep av monologen "Hugga huvudet av ondskan" på Långholmen ikväll.
Boka in fredagsrys på; www.langholmen.com

Två pågående utställningar

Parallellt med att jag på Galleri Gamla Stan i Eskilstuna visar mina bronser
medverkar jag i en utställning om hår på Galleri Lyktan i Skogås.
Utställningarna pågår tom 19 respektive 14 februari.

Bronser och akvareller

Nu har nedräkningen börjat... Igår var Kerstin Birgersdotter Hauglid
och jag på Galleri Gamla Stan i Eskilstuna med våra alster. Nu är de på plats
och vi finns omnämnda i Eskilstuna Kuriren.
http://ekuriren.se/kulturnoje/1.1665235-skulpturer-stalls-ut-i-gamla-stan
Personligen tycker jag att våra verk är besläktade och ackompanjerar
varandra mycket fint.

Välkomna!

Vernissage!!!

Lördagen den 19 januari - 17 februari ställer jag ut mina bronser
på Galleri Gamla Stan i Eskilstuna. Fint ackompanjemang får mina verk
av min medutställare Kerstin Birgersdotter Hauglids akvareller.
På utställningen har jag även valt att presentera resultatet av
mitt projektår vid Kungliga Konsthögskolan.
Välkomna!



 

Cognacspäron...

Min nygjutna ca tre kilo tung päronrumpa i glas ser ut att vara
ett inlagd päron i sockerlag. Läckert och lockande....
Det tjeckiska glaset jag valt att gjuta i ger en vacker djupröd färg
vid genomlysning, annars är den mer sockerlagsbrun.

Slumpens verk

Ibland är det rent fantastiskt vad slumpen kan skapa. Gjutningen av min första
glasskulptur blev inte som jag tänkt mig då ugnen stängdes av för tidigt.
Resultatet som ni ser nedan är endast halva verket uppburet på 6 tunna trådar
av glas med resterande glas som sockel. Verket överlevde bottenslipning
i Inga Modéns vana händer.